Få områden idag upptar hundägare så mycket som utfodring. Vad ska hunden äta? Alla vill det bästa för sin hund och idag finns ett enormt utbud av alternativ. Torrfoder i alla de sorter, veterinärfoder, rasfoder, lågbudgetfoder, exklusiva foder med specialingredienser, sen kommer färskfoder av olika slag, hemmablandningar … Alla säger olika och trender kommer och går. Än ska hunden inte äta vete, sen är det spannmål, sen ska den inte äta ben, sen ska den äta ben, osv.
Eftersom hundmatsbranschen är en industri som mobiliserar veterinärmottagningar, butiker, uppfödare, och en ”föståsigpåare” av allehanda slag är det väldigt svårt för den vanliga hundägaren att bilda sig en uppfattning. Det finns mycket pengar att tjäna i denna genomkommersialiserade bransch och alla har intresse av att sälja in ”sina” produkter.
Färskfoder
Forskning har visat att färskfoder är mycket nyttigt för hundar och att risken för allergier minskar. Det har visat sig att valpar som fötts upp på färskfoder blir mer motståndskraftiga mot att utveckla allergier. Dock finns en stor variaton av färskfoder på marknaden och man måste veta vad man ska titta efter. Som dalmatinerägare bör man vara medveten om att en risk med färskfoder är att fodret blir för kraftigt pga att det innehåller stora mängder biologiskt protein. En annan risk är att det innehåller inälvor som lever, njure. Då blir purinhalten väldigt hög och en vanlig dalmatiner riskerar att utveckla urinsten.
Vad söker jag hos färskfoder?
Först och främst en specificerad proteinkälla av hög kvalitet som är så ren som möjligt. Många färskfoder blandar vom, köttbiprodukter, inälvor, kyckling, fisk omvartannat i samma produkt.
Jag vill ha ren vom, oxhjärta, puts av nötkött (möjligen lamm). Inget annat. Absolut inte kyckling, fisk, och definitivt inga inälvor som t ex lever. Jag vill att djuren som ”köttet” kommer ifrån, ska vara uppfödda och slaktade i Sverige.
När det gäller kolhydraterna vill jag se en riktig innehållsdeklaration. Jag vurmar inte för spannmålsfritt. Tvärtom så har mina egna hundar ätit bakat vete sedan början av 80t och det fungerar utmärkt. Om grönsaker och rotfrukter ingår i fodret är det positivt.
Det är en fördel om producenten i sortimentet har både rena produkter som vom, oxhjärta, nötputs, som jag kan använda själv eftersom jag blandar egen mat OCH något eller några färska helfoder som jag kan använda till valpar och rekommendera till valpköpare.
Ett krav är att foder jag använder själv eller rekommenderar, har fullständiga och utförliga innehållsdeklarationer. Vad gäller råvaror som ingår, och näringsvärde. Det sistnämnda är avgörande för att kunna beräkna en foderstat. En foderstat är ett uträknat upplägg för ett individuellt djur, som tillgodoser dess behov av näringsämnen, fett, mineraler och vitaminer.
Hur blandar man eget foder? Hur gör jag?
Själv är jag ”old school” när det gäller utfodring av hund. När jag började med dalmatiner på riktigt 1981 kom jag i kontakt med Anne-Marie Hammarlund (kennel Dallas). Genom henne lärde jag mig massor. Sunt förnuft i kombination med grundläggande näringslära. Anne-Marie förespråkade ”hemmablandad” hundmat framför fabrisktillverkade torrfoder. Det hade hon lärt i sig av de engelska dalmatineruppfödare som var hennes läromästare. Detta var uppfödare som varit aktiva sen mellankrigstiden och som hade sin storhetstid på 1950-1960-1970 talet. I England, hundlandet framför andra, utfodrades hundarna av tradition med ”dog bisquits” (stenhårda hundkex bakade av fullkornsvete) blandat med rått kött. Till detta gavs benmjöl (mineraler) och vitaminer.
Jag började fodra enligt detta system 1982 och har fortsatt med detta sedan dess. Mina hundar har aldrig hudproblem, klåda eller problem med magen. De är fina i hullet och pälsen. Och de äter med god aptit. De får lite hårda hundkex att tugga på då och då.
Biologiskt protein
Jag använder fryst nötkött, oxhjärta och fryst vom (tidigare från Bravo, men efter att Bravo lagt ner i januari 2022 blir det Nordic). Dessa proteinkällor är högvärdiga eftersom kroppen med lätthet tar upp näringsämnen. Vom eller komage är ett utmärkt fodermedel till hund. Den innehåller en bra balans mellan mineraler kalk och fosfor (1/1) samt innehåller mängder med nyttiga aminosyror. Proteinhalten ligger på ca 16g/100g. Oxhjärta är muskelkött med låg fetthalt och väldigt rent, proteinhalt ca 19g/100g. Nötkött är utmärkt och proteinhalten ligger mellan 16-19g/100g beroende på fetthalten.
Den totala givan av vom, kött, oxhjärta av hög kvalitet uppgår per dag till ca 120-140g per hund (beroende på storlek) – vilket innebär ca 20-30g högvädigt protein. Valpar, unghundar upp till ett års ålder, dräktiga och digivande tikar ges dubbel dos. Att öka mängden protein är ingen vits. Kroppen kan inte använda överflödet som byggstenar. Istället omvandlas protein till energi. Om hunden behöver extra energi är det bättre att öka givan av kolhydrater och fett. Att överdosera animaliskt protein ökar risken för allergier och inflammationer.
Kyckling och fisk vill jag inte ha i fodret. Dels på grund av risk för allergi, dels med hänsyn till livsmedelssäkerhet. Rå kyckling måste handhas med stor försiktighet eftersom den kan innehålla salmonella och campylobacter som innebär risk för allvarlig sjukdom för människa. Inälvor som njure och lever går bort helt. Fullständigt olämpligt att utfordra en dalatiner med p g a den höga purinhalten. Brosk och lunga har dåligt näringsvärde.
Vitaminer och mineraler och fett
Ett foder ska innehålla vitaminer, mineraler och fett. Så det måste också tillsättas. Jag använder Hypermix valp vitaminpulver som togs fram av Ann-Marie Hammarlund ursprungligen. Tillsätter rapsolja och olja med Omega3. Som Omega3 olja har jag använt fisk/laxolja eller linfröolja. Ett problem med fisk/laxolja är att oljan oxiderar när den utsätts för värme och ljus. Oxideringen kan inträffa under tillverkningprocessen och under förvaring. Problemet är att man som konsument inte riktigt kan veta om oljan oxiderat eller inte. Oxidering påverkar kvaliten negativt. Linfröolja har inte lika stora problem med oxidering.
Kolhydrater
Hundmaten behöver också kolhydrater och fibrer. Kolhydraterna ger energi. Det finns mycket prat om att hudar ska äta ”spannmålsfritt”. De flesta hundar klarar av att äta spannmål alldeles utmärkt. Spannmål som vete, ris, pasta, majs, korngryn är vanliga ingredienser i hundmat. Det är naturligtvis viktigt att råvaran har hög kvalitet och hög smältbarhet så att hunden kan tillgodogöra sig innehållet. Idag äter mina hundar Magnusson ekologiskt bakat vete Magnusson Original Blanda, blandat med Franks Hunnafor (müsli med puffat ris, vete och torkade grönsaker). Spannmålsfodret innehåller också protein. Magnusson Original Blanda innehåller 10g/100g.
Grönsaker och rofrukter
Det går utmärkt att blanda rotfrukter och grönsaker i hundens mat. Morot, rödbeta, vitkål, spenat, broccoli, mm. Men grönsaker och rotfrukter måste vara riktigt finfördelade för att näringen ska kunna tas upp. Riva fint med rivhjärnat eller köra i matberedaren är det som gäller. Själv använder jag morots och rödbetspellets från Olewo. Blötlägger i vatten och har alltid en burk stående i kylskåpet. Varje hund får en knapp deciliter av morots-rödbetsmoset blandat i maten per dag.
