Få områden idag upptar hundägare så mycket som utfodring. Vad ska hunden äta? Alla vill det bästa för sin hund och idag finns ett enormt utbud av alternativ. Torrfoder i alla de sorter, veterinärfoder, rasfoder, lågbudgetfoder, exklusiva foder med specialingredienser, sen kommer färskfoder av olika slag, hemmablandningar … Alla säger olika och trender kommer och går. Än ska hunden inte äta vete, sen är det spannmål, sen ska den inte äta ben, sen ska den äta ben, osv.
Eftersom hundmatsbranschen är en industri som mobiliserar veterinärmottagningar, butiker, uppfödare, och en ”föståsigpåare” av allehanda slag är det väldigt svårt för den vanliga hundägaren att bilda sig en uppfattning. Det finns mycket pengar att tjäna i denna genomkommersialiserade bransch och alla har intresse av att sälja in ”sina” produkter.
Färskfoder
Färskfoder innebär ett djupfryst foder där ingredienserna inte är tillagade. I handeln finns idag en uppsjö av frysta färskfoder som är helfoder, dvs kompletta foder inklusive vitaminer och mineraler. Forskning har visat att färskfoder är mycket nyttigt för hundar och att risken för allergier minskar. Resultat pekar att valpar som fötts upp på färskfoder blir mer motståndskraftiga mot att utveckla allergier. Dock finns en stor variaton av färskfoder på marknaden och man måste veta vad man ska titta efter. Som dalmatinerägare bör man vara medveten om att en risk med färskfoder är att fodret blir för kraftigt pga att det innehåller stora mängder biologiskt protein. En annan risk är att det innehåller inälvor som lever, njure. Då blir purinhalten väldigt hög och en vanlig dalmatiner riskerar att utveckla urinsten.
Vad söker jag hos färskfoder?
Först och främst en specificerad proteinkälla av hög kvalitet som är så ren som möjligt. Många färskfoder blandar vom, köttbiprodukter, inälvor, kyckling, fisk omvartannat i samma produkt. Jag vill ha ren vom, puts av nötkött (möjligen lamm). Inget annat. Absolut inte kyckling, fisk, och definitivt inga inälvor som t ex lever. Jag vill att djuren som ”köttet” kommer ifrån, ska vara uppfödda och slaktade i Sverige. Nordic Hundfoder uppfyller dessa krav https://nordichundfoder.com/.
När det gäller kolhydraterna vill jag se en riktig innehållsdeklaration. Jag vurmar inte för spannmålsfritt. Tvärtom så har mina egna hundar ätit bakat vete sedan början av 80t och det fungerar utmärkt. Om grönsaker och rotfrukter ingår i fodret är det positivt.
Ett krav är att foder jag använder själv eller rekommenderar, har fullständiga och utförliga innehållsdeklarationer. Vad gäller råvaror som ingår, och näringsvärde. Det sistnämnda är avgörande för att kunna beräkna en foderstat. En foderstat är ett uträknat upplägg för ett individuellt djur, som tillgodoser dess behov av näringsämnen, fett, mineraler och vitaminer.
Själv har jag länge varit ”old school” när det gäller utfodring av hund. När jag började med dalmatiner på riktigt 1981 kom jag i kontakt med Anne-Marie Hammarlund (kennel Dallas). Genom henne lärde jag mig massor. Sunt förnuft i kombination med grundläggande näringslära. Anne-Marie förespråkade ”hemmablandad” hundmat framför fabrisktillverkade torrfoder. Det hade hon lärt i sig av de engelska dalmatineruppfödare som var hennes läromästare. Detta var uppfödare som varit aktiva sen mellankrigstiden och som hade sin storhetstid på 1950-1960-1970 talet. I England, hundlandet framför andra, utfodrades hundarna av tradition med ”dog bisquits” (stenhårda hundkex bakade av fullkornsvete) blandat med rått kött. Till detta gavs benmjöl (mineraler) och vitaminer.
Jag började fodra enligt detta system 1982 och har fortsatt med detta sedan dess. Mina hundar har aldrig hudproblem, klåda eller problem med magen. De är fina i hullet och pälsen. Och de äter med god aptit.
Jag använde tidigare fryst nötkött, oxhjärta och fryst vom. Dessa proteinkällor är högvärdiga eftersom kroppen med lätthet tar upp näringsämnen. Vom eller komage är ett utmärkt fodermedel till hund. Den innehåller en bra balans mellan mineraler kalk och fosfor (1/1) samt innehåller mängder med nyttiga aminosyror. Proteinhalten ligger på ca 16g/100g. Oxhjärta är muskelkött med låg fetthalt och väldigt rent, proteinhalt ca 19g/100g. Nötkött är utmärkt och proteinhalten ligger mellan 16-19g/100g beroende på fetthalten.
Den totala givan av vom, kött, oxhjärta av hög kvalitet uppgår per dag till ca 120-140g per hund (beroende på storlek) – vilket innebär ca 20-30g högvädigt protein. Valpar, unghundar upp till ett års ålder, dräktiga och digivande tikar ges dubbel dos. Att öka mängden protein är ingen vits. Kroppen kan inte använda överflödet som byggstenar. Istället omvandlas protein till energi. Om hunden behöver extra energi är det bättre att öka givan av kolhydrater och fett. Att överdosera animaliskt protein ökar risken för allergier och inflammationer.
Kyckling och fisk vill jag inte ha i fodret. Dels på grund av risk för allergi, dels med hänsyn till livsmedelssäkerhet. Rå kyckling måste handhas med stor försiktighet eftersom den kan innehålla salmonella och campylobacter som innebär risk för allvarlig sjukdom för människa. Inälvor som njure och lever går bort helt. Fullständigt olämpligt att utfordra en dalmatiner med p g a den höga purinhalten. Brosk och lunga har dåligt näringsvärde.
Idag äter mina hundar färskfoder från Nordic https://nordichundfoder.com/ som tillhandahåller svensproducerat färskfoder av hög kvaliter, baserat på nötputs och vom som huvudingrediens. Varje hund får mellan 180g och 200g Nordic Bas per dag. Jag späder ut Basen med kolhydrater i form av ca 1- 1 1/2 dl per dag (motsvarar ca 40-60g) Hunnafor från Franks Zoofor https://www.frankszoofor.se/ och blötlagd Olewo morot/rödbeta pellets. Sen lägger jag till ett torrfoder/helfoder av bra kvaliter, som uppfyller mina kriterier. Mängden torrfoder är individanpassad efter energi- och näringsbehov.
Om torrfoder/helfoder
Torrfoder är helfoder som värmebehandlats i hög temperatur. Vanligen genom en extrudering som är vanligast, eller ugnsbakning. Resultatet är bruna kulor med lång hållbarhet i rumstemperatur. Praktiskt!
Det finns hundratals, om inte tusentals olika torrfoder till hund. Hur ska man välja? Jag kan inte svara på denna 10 000 kronors fråga. Men jag kan berätta hur jag resonerar. Jag studerar innehållsdeklaration noga. Jag vill ha ett foder med biologiskt protein, kött som första ingrediens i innehållsförteckningen. Om första ingrediens är kolhydrater, t ex spannmål, går fodret bort. Föredrar foder med lamm snarare än kyckling. En del hundar är allergiska mot kyckling. Jag undviker exotiska köttslag och insekter. Bl a pga att purinhalten är oklar liksom köttets kvalitet. Ris och spannmål är ok som kolhydratkälla. Undviker foder där spannmål ersatts med potatis och/eller baljväxter som ärtor. Dessa ingredienser har blivit mycket vanliga. Potatis kan innehålla glykoalkaloider som är giftigt. Det finns rapporter om att baljväxter i fodret ökar risken för allvarligt hjärtfel hos hundar, så därför undviker jag ärtor och baljväxter.
När det gäller fett, föredrar jag laxolja framför vegetabilisk olja som linfröolja, som källa till Omega 3. Hunden har lättare att tillgodogöra sig omega 3 från fisk och laxolja. Vill inte ha bryggerijäst högt upp på ingredienslistan. Bryggerijäst används för att det innehåller B vitamin och har hög proteinhalt, men innehåller skyhögt med purin och är därför inte bra för dalmatiner som inte är LUA.
Föredrar foder med detaljerad innehållsförteckning, där alla ingredienser är exakt angivna och specificerade. Foder med vag och ospecifik redogörelse, t ex ”köttbiprodukter” utan att ange vilket djur och vilka delar av djuret, undviks. Kontentan av detta är att jag studerar ingredienslistan noga för varje foder jag överväger. Kanske verkar överdrivet, men det är viktigt att ett helfoder är näringsriktigt och hälsosamt.
Jag gör en foderstat till varje hund, beräknat på proteinbehov. För medelstora och stora vuxna hundar är underhållsbehovet 2g/kg kroppsvikt. Växande valpar, dräktiga och digivande tikar behöver betydligt mer protein och fett i kosten. Mina hundarna får en mix av helfoder och färskfoder, mängden beräknad efter energibehov och dagsbehov av protein.
Numera tillför jag också ishavsalger för tandhälsa, och Taurin 1 kryddmått per hund dagligen (ca 800-1000 mg). Detta eftersom forskning om hjärtfel hos hund visar att taurinbrist är en riskfaktor för utvecklande av dilaterad kardymyopati (DCM) hos hund. Taurin tillsätts i kattfoder men inte regelmässigt i hundfoder. Forskare har rekommenderat att taurin tillsätts kommersiella hundfoder. Taurin finns att köpa hos företag som säljer kosttillskott.
Kolhydrater
Hundmaten behöver kolhydrater och fibrer. Kolhydraterna ger energi. Det finns mycket prat om att hudar ska äta ”spannmålsfritt”. De flesta hundar klarar av att äta spannmål alldeles utmärkt. Spannmål som vete, ris, majs, korngryn är vanliga ingredienser i hundmat. I en hemmablandning fungerar bröd bakat på vete, pasta kokt ris. Det är naturligtvis viktigt att råvaran har hög kvalitet och hög smältbarhet så att hunden kan tillgodogöra sig innehållet.
Grönsaker och rofrukter
Det går utmärkt att blanda rotfrukter och grönsaker i hundens mat. Morot, rödbeta, vitkål, spenat, broccoli, sallad, gurka, tomat, äpple mm. Men grönsaker och rotfrukter måste vara riktigt finfördelade för att näringen ska kunna tas upp. Riva fint med rivhjärnat eller köra i matberedaren är det som gäller. Själv använder jag morots och rödbetspellets från Olewo. Blötlägger i vatten med lite rapsolja och har alltid en burk stående i kylskåpet. Varje hund får en knapp deciliter av morots-rödbetsmoset blandat i maten per dag.
